lördag 20 december 2008

Helg i Götet

Jaha då var det dax i gen, nytt inlägg på ett tag, har väl hänt en del måste jag säga men det som är värt att säga sedan sist är väl att jag fått job, min syster har fyllt år 26 bass, fru lundqvist har haft en födelsedag och att jag nu är i uddevalla hos min blivande svägerska. Jag och Beth tog oss en lite planerad trip när till Göteborgslän för att möta upp Freddy i uddevalla hemma hos Elinor. Det blev en mycket rolig kväll med många sköna skratta, sådana som gör så att det känns som om man har gjort 1000 sit-ups ungefär. Det är en härlig skara folk dom dära lundqvistarna.
Idag så står Göteborg högst upp på schemat, vi skulle väl till julmarknaden var det tänkt men med varning för väder så har vi bestämt oss för att spara på de roliga till morgondagen. Idag ska vi istället åka in och kolla på min far som har match med sina damer där även min mor kommer att infina sig ihallen. Jag hoppas att vi hittar dit bara för jag måste säga att jag verkligen inte känner mig så hemma här vid den norska gränsen.
Fläsk, klyftt potatis och någon vitlökssås är dagens lunch och jag måste säga att den dära kok erskan elinor är rätt fyndig. Ska bli spännande att smaka på hennes mat.

nej nu måste jag avsluta jag hör att skratten flyger där inne i köket och vill ju inte undgå allt det roliga genom att sitta här.

hej svej leverpastej!

måndag 8 december 2008

Trasig fot

Måndags kväll och jag är i linde hos fästmön, några kanske undrar varför jag inte är hemma i örebro fast än det är vardag och en jobbar kväll. Men för att förklara varför jag är här så måste jag gå tillbaka till söndagen. Som jag skrev i förra inlägget så hade jag en härlig morgonstund och söndags mötet var väl inte allt för imponerande, det var en skön bönestund men det kändes att på mötet att det var lite andra tankar som folk hade om man säger så. Helt plötsligt ringer beths mobil och vi får veta att herr Lundqvist har skadat sig på tennisen. Vi skyndar oss dit och man kan verkligen se att han har smärtor i hela kroppen. Så jag hjälper honom in i Robin Hood (Deras blåa volvo) och skjusar hem honom där vi sätter oss framför tv och njuter av lite mat och en god paj som beth lagade. Jag och herr Lundqvist börjar att prata om olika idrottsskador och vrickade fötter kommer på tal, och jag nämner att jag har nog aldrig riktigt vrickat foten ordentligt. (Varför detta är en viktigt del av historien kommer vi till lite senare) Vid halv 3 snåret återvänder jag in till örebro för att värma upp inför min match. Jag måste säga att jag var väldigt taggad och jag kunde nästan känna på mig att jag skulle göra en kanon match. 08 Stockholms farmar lag var på besök och dom hade även med sig några spelare från topp laget så jag tyckte att det skulle bli riktigt kul att möte lite tufft motstånd. När matchen sen har börjat så känner jag mig så där bra som man känna när allt stämmer, det känns liksom som att jag är på en helt annan nivå än dom andra och jag tror att jag gjorde lagets första 10 poäng eller nått. Jag har 16 poäng i havtid och är på väg att spela min bästa match för året. Det kändes som att vartenda skott som jag tog skulle gå i och som att hålet i korgen är lika stor som Atlanten. Sedan börjar andra halvlek och de är då som det smäller, jag har dribblat förbi min försvarare och är på väg in mot korgen, jag ska precis stampa av med min fot för hoppa riktigt högt och lägga i bollen när jag bara känner hur min fot viker sig dubbel och smärtan är olidlig. Jag faller i hopp som ett asplöv och foten dunkar så hårt som det bara kan. Jag har nog aldrig vrickat foten så ordentligt som jag gjorde igår och det var ju det som var det ironiska att jag och herr Lundqvist precis några timmar innan hade pratat just om att vricka foten. Hur jag kom hem efter matchen kommer jag knappt ihåg för allt jag kunde tänka på var hur ont i foten jag hade och det var ju inte allt för lätt att trycka ned kopplingen när man körde kan jag meddela
Så där ligger jag på min soffa och känner mig ensam och övergiven, jag börjar tänka på min underbara fästmö och önskar att hon vore där för att pyssla om mig lite. Tydligen så skulle hon duscha efter sin konsert och sedan gå och lägga sig, eller det var i alla fall vad hon sa, men vem ringer inte mindre än 5min senare och säger till mig att öppnar dörren om inte min underbaraste fästmö Sofia "Beth" Lundqvist. Jag älskar henne så mycket och jag är så glad över att hon är min. Vilken fantastisk kvinna jag har som är så omtänksam och åker hela vägen från linde i mörker och regn för att pyssla om sin fästman. Hon betyder så mycket för mig och jag är så tacksam att hon finns :)
Det är ju lite svårt att jaga efter barn när man inte ens kan gå så det blev inget jobb för mig varken idag eller imorgon. Jag har sjukskrivit mig och ar istället tillbringat dagen men min sjuke kompanjon herr Lundqvist framför TV och vi har även bestämt träff i morgon för några timmar med härligt TV tittande. Förövrigt så har vi bokat kyrka för våran vigsel också och det blir den 1 augusti i Järnboås kyrka i norra. Det känns skönt att det är fixat för nu märks det lite grann att det verkligen kommer att hända. Det har väl känts lite långt ifrån förr men nu känns det lite bättre och som att vi är på väg om man säger så.

ooops värsta långa inlägget nu får det räcka Peace A.C

God Bless!

söndag 7 december 2008

Söndags Morgon

Precis så som överskriften säger så är det söndags morgon och den lilla visaren på klockan har inte hunnit passera 9:an än. Beth ligger och läser en bok (fråga mig inte vilken) så jag tänkte att jag skulle ta mig tillfälle i akt och få ner några rader på bloggen.
Gårdagen var riktigt rolig måste jag säga, hade träning på förmiddagen som var roligt för att jag gjorde bort mig så totalt at till och med jag inte kunde hålla mig för skratt för att inte tala om alla andra som var i hallen. På slutet av träningen så delade vi upp oss i lag och skulle tävla i en skjut tävling där man måste skjuta på ena korgen och sedan dribbla ner till den andra korgen för att skjuta. Efter ungefär halva tävlingen så var ställningen lika och "kompetetive" (tävlingslysten) som jag är så tänkte jag att nu ska jag minsann visa dom med att sätta alla mina skott och springa fortare än vinden. Så jag sätter mitt första skott på beger mig iväg ner mot andra korgen i högsta fart Jag kunde höra musiken i mina öron de var sången till rocky filmerna. Det kändes som om allt gick i slow motion och alla ögon var siktade på mig, Jag närmar mig korgen och tänker att det finns inte en chans att jag missar detta skott. Plötsligt känner jag hur mitt fotfäste försvinner från in under mig och jag gör en total vurpa och landar på ryggen. Skrattet ljuder ut i hallen från både lagkamrater,funktionärer samt båda tjejlagen som ska ha hallen efter oss och spela match. Jag tänker på hur det måste ha sett ut när jag ligger där nedslagen på golvet och börjar skratta jag med, reser mig sedan upp tackar och bockar för en god föreställning, skjuter mitt skott och passar bollen till näste man. Men så är det ibland, jag tror de är viktigt att man kan bjuda på sig själv ibland och att man inte är så spänd hela tiden, det är en prestation att kunna skratta åt sig själv i en tid då image och hur andra ser en verkar vara viktigare än att få mat för dagen.
Igår så var det julkonsert med Halva Lundqvist familjen i statskyrkan vilket var väldigt bra (står upp och applåderar just nu) Dom drog på med luftrören inför en fullsatt kyrka och fick mottaga väldiga applåder vid konsertens slut. På kvällen sedan så hade vi fin besök utav beths moster Ulla och mormor Ann-Brit. Vi satt och samtalade och delade mycket skratt medans vi alla knaprade i oss allt från pizza till kebab och kakor.
Idag så blir det en lugn dag i kyrkan med hela familjen och en skön stund med Gud innan det bär sig av in till Örebro för att spela match mor KFUM Söder som är farmar lag till 08Stockholm. Jag hoppas i alla fall att dom har med sig några spelare från Liga laget så att det blir en tuff match. Man lär sig ju inget och utveklas ju inget om man hela tiden vinner med 20 poäng. Förluster är nyttigt det med

onsdag 3 december 2008

Inga Kakor För Mig :(

Lugn och fin dag idag, började 06.30 på morgonen medans det fortfarande var mörkt ute och inte kotte så långt ögat kunde nå. Har blivit väldigt van vid att gå upp tidigt på senare dagar jobbade ju under sommaren på sjukhuset i mitt kära Falun r man hade tidiga mornar samt nu på fritids. Helg blev lite det ena och det andra, var med basketlaget på lördagen hemma hos ryssen Salar och snackade lite allt möjligt, basket, hundar, tjejer och amerikanska gäng. Jag stod väl mest för pratet om det sistnämda.
Känner nu när jag har varit hemma i Sverige längre än vad jag någonsin har varit på flera år, vilken skillnad det verkligen är mellan USA och Sverige. Det är så mycket som vi "slipper" eller inte behöver gå igenom här som tillhör vardagen där borta. visst finns det väl kriminalitet överallt i världen och kriminella gäng i Sverige också men de tär inte alls på samma sätt. Jag har ju skrivit lite om mina upplevelser i tidigare bloggar men har med omtanke valt att mest skriva om positiva upplevelser, men under mina fyra år så han jag med att se och uppleva många negativa aspekter också. Det har varit en otrolig bergodalbana psykologiskt att leva i USA för mig och dragkampen mellan gott och ont, himmelen och helvetet är på nått sätt starkare och mer levande på andra sidan Atlanten. Jag har nog gått igenom väldigt mycket som dom flesta i min omgivning aldrig kommer att göra vilket är på både gott och ont.
Ja som alla vet vid detta laget så vankas det bröllop mellan Sofia och mig själv, trevligt, pirrigt , spännande och nervöst. Jag känner en väldigt stark kärlek till denna kvinna och i måndags så hade vi Jonas och Lise-lott (stavning) på besök för att fråga dom om de skulle kunna vara värdpar på vårat bröllop. Vi satt och fika medans vi alla njöt av en härlig pratstund och kvällen avslutades med en jätte stark bön som verkligen satte sig på mitt hjärta. Hoppas att de svara ja för att dom är verkligen ett jätte trevligt par och vi kom verkligen överens
Har nyss pratat med Sofia här på eftermiddagen som hade Fru Lundqvist på besök och vad är det första som man får höra i bakgrunden om inte en rolig Fru Lundqvist som säger "ha ha Alexander du får inga kakor" hon är för härlig den kvinnan och känns bra att hon ska bli min svärmor. Nu på kvällen vankas det film-tittande och sedan träning sedan ska jag bara hoppa i sängen och förberedda mig för morgondagen

God Jul!

fredag 28 november 2008

Jag har ingen flickvän mer!

Jaha då var det fredag och helg igen, har precis kommit hem till lägenheten för att koppla av lite innan jag måste iväg på det ena och de andra. Lördagen är det träning och julhandling som gäller för en gångs skulle så är jag ute i tid men jag tycker det är så svårt att köpa saker till andra. Man vet liksom inte om man ska få de dära "tack för presenten men jag kommer aldrig att använda den hära" leendet från folk eller om dom verkligen gillar det som man köper till dom. Fixade syrrans present här om dagen och Far min har jag koll på vad jag ska inhandla men Morsan är en klurig en.
För att helt byta spår mitt i all julklapps filosofi så tänkte jag berätta att nått har hänt under dagarna som gått. Jag har tyvärr ingen flickvän någomer vilket är lite synd "men lika glad är det för jag men gladast är nog räven" Ville inte berätta för mycket så att jag tar ifrån allt det roliga men jag vill uppmana folk att ha ett extra öga i NA så kommer ni att förstå vad jag menar.

Första advent är runt hörnet och jag vill bara påminna om att familjen är det viktigaste vilket kanske understryks lite extra nu under högtider.

Peace/ Ace

tisdag 25 november 2008

Tankar, Känslor och en Linde Pojke

Nemen vad konstigt, I morse vaknade jag upp i Linde och kunde säga för första gången att jag var hemma. Nu är flytten avklarad och familjen har vässat pennorna och satt sig ner föra skriva ett nytt kapitel i våra liv. Jag anntar att vi får börja kapitlet allesammans med, Det var en härlig morgon i Lindesberg............... Men jag klagar inte utan snarare är nyfiken vad denna stad kan erbjuda för mina föräldrar och hur dom kommer att trivas.
Själva flytten gick bra det var kallt, svettigt och blåsigt men vi hade Beth till hjälp som hängde med ända till Falun och bar kartonger i stora lass "vilken stjärna du är". På vägen från Falun sen så var det ordentligt med storm och vi passerade en olycka på vägen där en lastbil tydligen hade krossat en personbil jag hoppas bara att alla överlevde Väl framme i Linde sen så hade Jonas, Sebbe och Daniel redan flyttat in alla saker så de var ju ganska skönt att inte behöva lyfta ett finger måste jag medge hehe!!!
Min Far, ja vad ska man säga om honom att han är speciell det är ju klart som solen men han är så härlig och så viktig. Har haft ett bra samtal med honom nu på morgonen, eller det var mera så att han delade ut sin vishet och jag satt bara och lyssnade men det som han sa var både inspiration och vägledning. Jag fick nog många svar på de tankar som jag har haft den senaste tiden och hans ord får mig ibland att samla dom känslor som jag har och på något sätt och styra dom på rätt väg. (svårt att förstå vad jag menar, jo tack ja vet). Min pappa är så underbar och det finns nog väldigt mycket inuti hans gråa huvud som jag kan ta stor lärdom av för framtiden. Love you Dad!

T
änkte avsluta med en rolig tanke hehe!! "Alexander Campbell är en Linde pojke" ja det är ju inte var dag som sådant händer.

Peace

fredag 21 november 2008

The End

Helgen är här och som vanligt så är det ett ganska fullspäckat schema. Men denna vecka är lite speciell då jag har en lång helg som sträcker sig över både ,måndagen och tisdagen. Jag ska nämligen hjälpa mina föräldrar att dra söderut. Dom ska knyta ihop sina nysten och flytta till lilla Linde i den kalla vinter vinden. Campbell familjen lämnar alltså på måndag Falun bakom sig som har varit oss so trogen sedan 90-talets unga år och blickar framåt mot vad mellersta Sverige kan erbjuda. Det är blandade känslor som hänger på mina axlar visst tycker jag att det ska bli jätte roligt att ha familjen nära och den lägenhet som dom har lyckats knyta till sig är helt underbar Tyvärr dock så tycker jag att det ska bli tråkigt att lämna Falun helt nu när Mor och Far flyttar är det som att det sista lövet har fallit från trädet och det lilla som anknöt mig till min barndoms stad är borta. Man kanske inte ska leva i det förflutna som många säger men det är ändå något speciellt med sin barndoms stad. I 90 procent av mitt liv så har Falun varit mitt hem och det finns inte ett gatuhörn, en busshålls plats, eller en affär som jag inte känner till. Jag skulle nog kunna hitta mig genom staden gator med en ögonbindel. Falun har gett mig minnen i över tusentalet och det känns som att jag är Falun och Falun är mig. Så det är med ett brustet hjärta och stor sorg som jag tar farväl till dig Falun, jag kan bara hoppas att andra får chansen att njuta av dig så som jag har gjort.
Good Bye old friend I will truly miss you!


En gladare notis är att nu har jag inhandlat första julklappen för i år och den kommer nog att gå hem ganska bra skulle jag tro. Har visserligen många kvar att köpa men en bra start ändå.

onsdag 19 november 2008

Onsdagen!


Jaha nu har första snön fallit och det känns så härligt måste jag säga. Vid halv 2 tiden på jobbet så började snön falla och alla barnen bokstavligt talat sprang ut med termobyxorna hängande vid knäna och jackorna halvt på tagna. Eftersom snöbollskrig är strikt förbjudet så var det snö-änglar och snö-gubbar som stod på programmet. Det var så mysigt att se alla barnen leka tillsammans i snön och jag fick den dära Jul känslan som brukar lura bakom passet så här års. Tyvärr så han snön smälta sedan och det blev till blask som sedan förvandlades till is. Det var ju inte speciellt roligt att köra hem sen pga halkan så farsan om du läser detta så kör försiktigt ner hit imorgon Love you Pap´s.


Idag var det så härligt att plocka fram mellis till barnen, visst kan man undra varför det skulle vara härligt att plocka fram mat till andra men jag kände hur den heliga ande kom över mig och jag började bara tacka Gud att jag ha jobb och dessutom får jobba med något som jag tycker om. Det är så många människor som inte har jobb eller jobba med nått som dom egentligen inte alls vill jobba med. Jag tror att vi människor måste ta oss i kragen och vara överlyckliga med det som Gud har gett oss och inte vara bittra över det som vi inte har. Gud bestämmer ju över våra liv och han vet exakt vad vi ska ha och behöver, våran uppgift är bara att prisa och upplyfta honom i alla väder och inte vara giriga på hans nåd.


But enough with the preaching God Bless


A.C

måndag 17 november 2008

Welcome Back!

Ojdå det var ett tag sen man var inne här och skrev, Ursäkta men det har varit mycket på sistonde. Helgen är iaf över och matchen på söndagen gick bra. Matchen var i princip över efter haltid och vi ledde så stor i sista perioden att jag inte ens fick spela. Coachen ville ge "de unga" en chans vilket jag tyckte var bra. Det känns skönt att heja på andra ibland och se att ny unga talanger får chansen även dom.
Har spenderat mycket tid med Ellie/Beth i helgen vilket har varit skönt det är alltid lika roligt att vara med henne och det känns liksom att tanken fylls på igen efter en hel veckas körande med jobb, träningar och matcher.
Ville bara att dom som läser detta även ska gå in på Michelles blogg och läsa det senaste, hon slår verkligen huvudet på spiken och gör det på ett sånt härlig sätt att skriva. Jag är så lycklig att Gud gav mig en sådan frimod och härlig syrra. Daniel du är inte heller bortglömd, du har växt enormt i mina ögon och du är en riktigt skön far till Jakob och Nellie.

Peace/A.C

måndag 10 november 2008

Borta bra men Mamma bäst

Fick en så otroligt stark dejavu känsla idag på jobbet, ett av mina barn mådde inte bra alls Han verkade ha magsjuka för att han sa att han var lite yr och han orkade inte riktigt göra något alls faktiskt utan låg bara på våran soffa och tittade ut i rymden. Så vi ringde hans föräldrar bad dom att komma och hämta honom. Det var hans mor som svarade i telefonen och sa att hon straxt skulle komma och t med honom hem. Minuterna gick och blev till timmar, medans den lilla pojken satt stilla och väntade fullt påklädd vid dörren och tittade efter sin mamma. Han såg jätte ledsen och nere ut och jag tyckte så synd om honom. Tillslut så klev hans mor genom dörren och man kunde se i pojkens ögon att tårarna inte var långt ifrån ytan och han fick den dära trygghets känslan som alla får när ens mamma håller om en och visar en sån dära kärlek som bara mammor kan.
Dagens episod fick mig att tänka på när jag var lite och gick på dagis. Både min mor och far pga av deras jobb, slutade ofta sent på dagarna och ibland så kunde jag bli hämtad sist på dagis, men detta hände ju inte varje dag men med jämna mellanrum. Vanligtvis så brydde jag mig inte så mycket om det utan var allt för upptagen att leka med mina vänner för att bry mig om att föräldrar kom lite sent. Denna dagen dock var lite annorlunda för att det var en sån dag som verkligen alla på hela mitt dagis gick hem ca 2 timmar före mig och jag kommer håg att jag gick alldeles ensam i mina röda "galonisar" längs dagis staketet och tittade med långa ögon efter min mamma. Vid bodde nämligen granne med dagiset så jag kunde se när någon kom in på våran gård, Efter vad jag tyckte var en oändlighet så såg jag min mamma cykla in på gården till vårat hus och jag blev så lycklig att jag hoppade över staketet och med rinnande tårar längs kinderna så skrek jag mamma och kramade henne så hårt jag bara kunde. Jag kommer ihåg att det kändestryggt när tryckte min kropp mot hennes och mina armar snodde om henne med all min kraft. Naturligtvis så fick vi lov att gå tillbaka till dagis för att berätta att vad jag hade gjort så att fröknarna inte skulle tro att jag hade rymt men jag tror att den känslan som jag kände för alla dessa år sedan går hand i hand med vad den lilla pojken kände idag.
Därför vill jag bara ge en extra varm hälsning till alla mammor idag, jag vet att det precis har varit Farsdag men en mamma ger en sådan trygghet som jag faktiskt inte tror att en pappa kan.
Och jag vill ge en speciell hälsning till min mamma som jag vet kommer att läsa detta: Mamma du är underbar och jag skulle inte kunna leva utan dig i mitt liv. Det finns inget som jag inte skulle göra för dig och jag vet att jag står i en sådan skuld till dig som inte går att betala tillbaka med hela världens kapital för att du har gett mig en sådan stark kärlek.

Love you MOM
Peace/ A.C

onsdag 5 november 2008

OBAMA,OBAMA,OBAMA!!!!

Det är en väldigt speciell tid som vi lever i. Man ska verkligen vara tacksam för att man får uppleva såna saker som våran generation har varit med om. Vi lever i en tid som ständigt förändras och utvecklas, i bland till det sämre men oftast till det bättre. Vi får uppleva saker som andra generationer bara ha drömt om men gått miste om. För att nämna en sak som vi ska vara tacksamma över att vi har fått tagit del av är millenium skiftet. Tänk, tusen år, om tusen år så kommer varken vi, våra barn, våra barn barn eller våra barn,barns,barn att finnas kvar på denna jorden. Vi är en speciellt utvald generation som har fått tagit del av detta skede vilket inte kommer att upprepas igen förns om åter tusen år.
Sedan denna underbara nyhet som jag fick ta del av i morse vid 5 tiden då jag steg upp tidigt för att gå till jobbet. Jag slog på min tv och till min glädje så hade Barrack Obama blivit vald till Amerikas 44:e president. Detta i sig själv är väl inte så speciellt men att han dessutom är en Afro-American är något som varken jag eller ca 500 miljoner andra människor världen över trodde att de skulle få ta del av. Jag hoppas verkligen att han står för det han säger och att han håller det han lovar. Enligt min egna mening så om han kan prestera hälften av de löftena som han har gett så kommer det att vara en förbättring mot hur det har varit och hur det är nu.


Good Luck President Obama!

God Bless you and God Bless Amerika!

söndag 2 november 2008

Birthday weekend!!

Ja nu har man inte bloggat på ett tag så jag anntar att jag får skriva ett extra långt inlägg nu istället. 23 bast är man nu alltså och man börjar se lite grå hår krypa fram vid solnedgången på denna söndag kväll efter en otroligt rolig födelsedags helg.
Fredagen var väldigt rolig p.g.a att jag fick spendera lite tid med farsan och kusinen Jonas och vi gjorde nått som jag inte gjort på hur länge som helst. Vi hade en tv-spels turnering med både FIFA 09, NHL 09 och NBA Live 09. Jonas kompis Nisse från Linköping var där också så vi bestämde oss för att "The Campbells" skulle möta resten får vi kalla dom. Som all förstår (eller dom somkänner oss) så vann vi ganska enkelt när vi spelade NBA Live 09 men torskade hyfsat fett på FIFA 09. NHL turnering var väldigt jämn, det blev en ordentlig rysare som gick till sudden-death efter 7-7 full tid. Där tyvärr så fick dom in första pucken och deras spelare kunde lyfta sina klubbor i segrande anda.
Lördagen blev en heldag med massor av roliga aktiviteter som jag sent kommer att glömma. Far och jag vaknade väl vid 9 snåret (hör vad tidigt Alex vaknade på en helg, imponerad ellie?) Jag stack iväg en timma till gymet först för att pumpa lite. Medans jag tränade så tänkte jag lite på att det var min födelsedag och det här traditionella tankarna som jag anar att många kanske har. Vad har jag gjort med mit liv så här långt och hur kommer mitt liv att se ut framöver. Väl hemma igen så begav vi oss till Lindesberg för att äta lite god födelsedags middag hemma hos Michelle. Hon hade lagat en jätte god potatisgranäng (stavning) med oxfilé och sedan kladkaka med grädde till efterätt. Vi hade så himmla trevligt och jag älskar min familj så mycket, mina systerbarn är så härliga både Jakob och Nellie. Dom har så härliga personligheter och jag får en kick av att leka med dom. Michelle och jag hade ett sånt där bror och syster samtal mellan maten och fikat, hon är inte så dum hon måste jag säga, kanske en karriär i psykologi skulle vara nått Michelle? hehe!! Vi alla hade jätte skoj och gemenskapens anda var så närvarande att man nästan kunde ta på den i luften. Det kanske syns på bilderna.














Lördags kvällen fortsatte sedan med lite fest hemma hos mig, Några av killarna från basketlag och jag hade bestämt att vi skulle gå ut och fira eftersom det var min födelsedag. Hela karnevalen började hemma hos mig och vi satt och snackade lite, chillade lite samt lyssnade på lite skönt musik. Många skratt delades sins i mellan innan vi vid kl 23 snåret traskade iväg ner mot stan. Frimis blev den bestämda destinationen och ibland är det bra att ha kompisar som har bott här ett tag. Det var nämligen 25 års gräns men p.g.a av att nästan all vakter kände igen mina lagkamrater så fick även jag hänga med in bland alla gamlingarna på puben. Det var tydligen salsa kväll med härlig musik och mycket svängig dans. Det var riktigt trevligt och jag träffade många intressanta nya människor. Mina lagkamrater är så roliga men också ganska tokiga kanske jag ska nämna men roligt var det iaf och puben var full packade till max. Kvällen avslutades sen på Mcdonalds och jag har nog aldrig skrattat så hårt i mitt liv åt all skämt och tokigheter som vi satt och diskuterade. En väldigt lyckad födelsedag får jag väl medge att det va.
































Peace! /Ace

måndag 27 oktober 2008

A New Day A New Blessing!

Varje dag som man vaknar är inte pga väckarklockan eller en slump utan det är GUD som ger dig tillbaka ditt andetag. Så tacka GUD för varje dag är inte en rättighet utan ett previlegium från herren.
Hade match igår som vi vann men vi spelade verkligen ass dåligt. Vi började bra och ledde till och med med 20 poäng i halvtid. Sedan började vi att slappna av och dom både kom i kapp och gick förbi ett tag. Coach var ganska besvikna på oss men kämpade tillbaka och vann sedan med 6 pinnar. Själv stod jag för 18 pinnar, 3 steals, 5 returer, och 8 assist så det var en hyfsad match men jag känner att det kan gå ännu bättre. Jag fick ett paraply för att jag utsågs till matchen lirare så det var ju roligt.
Idag så har jag varit på LOKA nära Karlskroga med jobbet. Det var roligt faktiskt, vi satt och diskutera hur vi vill att skolan ska vara och fungera. Det blev väl lite för mycket föreläsning för min del men det var skönt att Susanne var där. Susanne är en vaktmästare som jobbar på skolan hon är så rolig och vi brukar skämta mycket med varandra så det blev mycket skratt på fika pauserna. Jag skulle ha sovit över där med alla de andra lärarna men eftersom jag är träningsnarkoman så åkte jag hem till örebro för att sporta lite. Men jag ska även ut till LOKA i morgon så det blir kul att åka till ett spa istället för jobbet hehe!!
Jag verkligen längtar till nästa helg då jag fyller år och få träffa min familj, alla kommer att vara samlade under ett tak och vi ska äta en god middag tillsammans. Har saknat både Michelle, Daniel och dom små liven samt Mor och Far. Känns som att jag insett lite mer på senare dagar hur otroligt viktig en familj verkligen är. Jag trodde nog förrut att man kanske inte behövde sin familj så mycket när man blev äldre. Men ack vad fel jag hade, jag vet nu att man alltid kommer ha de dära familje behovet because when it´s all said and done, your family is all that you´ve got. I love you Campbell´s and Ökvists.

Peace!/A.C

lördag 25 oktober 2008

Only God Know´s

Lugn dag i dag, vaknade ganska tidigt för att min pappa skulle iväg på match med damerna till Kalmar. Han gick väl ut genom dörren vid 6-snåret men jag bestämde mig för att somna om. Klev upp sedan vi ca 10.30 för att titta på våra hemma matcher på dvd för lite inspiration Naturligtvis så funkade inte dvd så det blev lite Miami Ink istället. Vi 11.30 traskade jag ner på stan och tänkte gå och beställa tid för min tatuering men stället hade stängt så jag shoppade lite kläder istället. Blev två vinterjackor och en tröja, ganska snyggt faktiskt.
Har precis diskat och snyggat till lite i lägenheten och sitter nu med 112 i öronen dom har ganska sköna låta måste jag säga. Speciellt en låt som heter "Only God Know´s" den handlar så klar om kärlek vilket nästa alla lugna smör-låtar gör. Jag är glad att min pappa är på besök måste jag säga, vi kanske inte pratar så mycket och om så djupa saker hela tiden men bara att ha honom i min närvaro är rätt skönt. Just nu så ber vi alla att han ska få de jobb som han var på intervju för igår. Hans tro på herren är en stark inspiration till mig, han har en förmåga att bara släppa taget om oron och kasta allt på herren. Han har väldigt lätt att förlita sig på herren och ta alla motgångar och medgångar med samma leende. Han verkar verkligen ha förståt det där med att Gud kommer aldrig låta nått hända dig som HAN inte har planerat för dig.
Lycka till i kväll farsan hoppas ni vinner! syns I kväll när du kommer hem.

A.C, Ghost!!

torsdag 23 oktober 2008

I Jesu Kristi namn Amen!

Vatten tät mascara, snorkla, raka benen, köpa en keps, sola, och bada var några av de ord som kom upp i kväll. Lundqvistarna jr. har precis lämnat mig för avfärd till Thailand, Det har varit avskedsmiddag med potatisbollar och köttpinnar sedan klockan 7 ikväll när först Sofia klev in i lägenheten med Ellen på hälarna. Vi satt och chillade ett tag och jag fick en chans att prata lite mer "one-on-one" med Ellen vilket jag uppskattar och tyckte var trevligt. Under vår korta men intensiva disskution kunde jag känna att hon har en sådan frid med herren vilket är jätte härligt. Klockan slog 20.38 och vi alla tre begavs oss för att hämta upp den fjärde mussketören som skulle anlända på tågstationen. BROSCHAAAAN!!!!!!!!!!!! skrek vi alla och fick många konstiga blickar av folk som passerade oss till både höger och vänster. Gruppkram och sedan in i bilen där vi pumpade Kirk Franklin på högsta volym hem till lägenheten. Ugnen stod på högsta värmen och potatisbollarna låg redo på plåten, jag måste säga att maten var inte så misslyckad som jag trodde att den skulle bli. Plötsligt ringer det på dörren och in kliver farsan med ett leende lika brett som rummet. Vi alla satt och språkade lite om allt möjligt från jobbintervju till Pochahontas (stavning) sången när hon paddlar sin kanot i filmen. Kvällen avrundades sedan med fyra personer som delade både skratta och glädje tillsammans, jag fick den där känslan att detta var precis det som jag behövde. Vi gav varandra en sista gruppkram och en kort bön om en säker resa fick avsluta kvällen innan jag såg den blåa volvo bilen åka ner för gatan och försvinna runt hörnet.




Freddy, Elinor, och Sofia är så härliga personer, jag är verkligen tacksam för att jag har fått lära känna er. Ni har en positiv inverkan på mitt liv och för det så är jag evigt tacksam.



Ellie you are my guiding star, you lift me upp when I am down and you make me smile when I´m sad. You are so precious and so special to me that words can´t explain how happy you make me and how important you are to me. During the short time that I have known you, you have shown me something beautiful, something rare, and something that alot of peope dont get know in a lifetime. That is love and for that i can´t thank you enough.

Ha en säker resa hela Lundqvist familjen och ta massa kort så att man kan få se sen när ni kommer hem. Njut av varandra och ta vara på er.

Love/A.C

tisdag 21 oktober 2008

vad det värt de?

Har suttit vid datorn nu i ca en halvtimme och läst lite bloggar. Var roligt att se vad folk har varit med om under deras tid på bloggen. Jag råkade snubbla in på Michelles blogg och där fick man ju nästan damma bort spindelnät och dammråttor, 5 månder sen Michelle nu får du skärpa dig hehe!! Men jag började bläddra igenom alla hennes bloggar och tittade på alla hennes bilder. Jag är så glad att hon är min syster och jag älskar min brorson och min brordotter. Jag blev lite känslosam när jag läste om alla hennes bravader och jag började fråga mig själv om det var värt de? Var de värt att missa fyra år av minnen med familjen för att åka till USA och leva ett liv som kanske inte kan kalla produktivt precis? Det känns som att jag har missat något viktigt, jag fick nästan lite panik som man får ibland när man för annteckningar på ett föredrag och inte kan komma ihåg vad föreläsaren sa sist. Så missar man nästa mening för att man koncentrerade sig på att komma ihåg den första som man missat. Jag kan inte låta bli att känna mig självisk mot min mamma som har bokstavligen lidit för att jag varit på andra sidan jorden. Min pappa som alltid stöttat mig och varit på min sida vet jag att även han har saknat mig fast än han kanske inte uttalat sig på det sättet. Min kära syster som velat haft en bra relation med mig efter många år av skrik och bråk.

Valde jag rätt som åkte? VAR DET VÄRT DE?

måndag 20 oktober 2008

Time Fly´s When Your Having Fun!

Helgen kommen och helgen gått nu är det måndag igen och vinden ger örfilar till både höger och vänster i höstkylan. Sitter på rast och tänkte blogga lite utöver mina tankar från ihelgen. Ja mycket har hänt i helgen, match på lördag i Jönköping vinst med 16 pinnar och jag stod för 17 poäng, 2 steals, 5 returer, och 4 assist. Var väl Godkänt får jag säga.
Lite annat som jag har haft på skallen i helgen är faktistk barnen här på skolan och fritids, jag har saknat dom lite måste jag säga och det var ksönt att komma hit i morse och det första som man får höra är fyra-fem barn som skrier efter en att dom vill hålla en i handen när vi skulle ut till skogen. Det känns verkligen som att jag jobbar på ett jobb där jag gör någon nytta men samtidigt får en glädje tillbaka av att göra det. Ungefär som att jag investerar i ett företag och sedan "reap the benefits" som det heter på amerikanska.
Det tredje som jag har haft på skallen ganske mycket är det här med vänner och kompisar. Är det jätte nödvändigt att man har nära vänner när man blir vuxen? Visst är det viktigt när man går i skolan och kanske på universitet, men när man som vuxen jobbar varje dag och är med sin familj/flickvän/fru/man/syskon/kyrka på helger, kan man klara sig utan dom? Vid min avresa till USA så var jag väldigt när med väldigt många personer och jag hade ett väldigt stor socialt nät. Varje dag nästan var det ett nytt äventyr som väntade och tillbringade väldigt lite tid hemma. Fast på min återkomst till detta vackra Sverige så har jag ju naturligtvis tappat mycket av det nät som jag hade när jag åkte. Detta stör mig ändå inte så mycket måste jag medge, jag känner mest att bara jag har min familj och (i framtiden) en egen familj så tror jag inte att jag behöver så mycket nära vänner. Mistro mig inte, visst så behöver man bekanta och personer som man kan prata med men det är inte det som jag menar. Sedan så är ju egentligen bara GUD som man ska behöva och kunna förlita sig på.
Oj nu vart det mycket krångel här och kanske mer frågor än svar, hoppas att dom som står mig nära inte tror att jag är allt för galen eller tokig när ni läser detta. Men samtidigt så vet ju ni att jag inte är den smartaste personen heller hehe!!! vad vet jag somg sagt!

Ace signing off!

fredag 17 oktober 2008

Allihopa faktiskt

Fick en tanke igår som började snurra runt i huvudet. Har nu jobbat på på fritids i ca 6-8 veckor och jag är väl en ganska rolig kille för baranen att leka med. Jag är ung och har sett en del samma filmer som dom och har väl närmar till deras slang än vad dom flesta lärare har som straxt ska gå i pansion. Men igår kom alltså den hära tanken att jag igentligen har best relation till de killar som jag har på fritids, visst så är jag lika glad och trevlig mot tjejerna och jag är absolut inte den som diskriminerar, men den dära personliga relationen som jag har till ågra av killarna saknas. Därför tog jag då tillfället i akt igår när jag såg några av tjejerna på gården hoppa hop rep. Jag gick fram och frågade om jag fick vara med, dom började fnissa men man kunde se på dem att de vara glada att jag ville vara med och visade intresse för dem. Det hela slutade med att jag hoppad en leka som heter "Kapten Krok" och jag upptäckte att jag vara ganska bra. Men det som var bäst vara att jag insett lite djupare att man måste skaffa en persnolig relation till allihopa faktiskt och de tyckte jag att fick igår.
skönt!

tisdag 14 oktober 2008

Vart ska man!

Dagen har varit rätt bra, Idag så hade alla som är nyanställda i örebro kommun ett tillfälle att få lite information om örebro och hur man som nyanställd kan få hjälp om så behövs. Ganska tråkigt men det var ändå lite intressant måste jag säga. Jobbet sen gick bra, så fort jag komin på skolgården så sprang en jätte sött tjej i 2:an fram till mig och skrek "Alexander" sen gav hon mig största kramen. Det känndes skönt att vara lite saknad måste jag säga.

Dagens rubrik är ju "vart ska man" och anledningen är för att jag satt i bilen på väg hem från jobbet och funderade lite. Nu är de så ruskigt kallt här, vinter bankar på dörren och både blåmesen och spraven har beställt biljetter söderut förlänge sedan. Tankarna smög in i huvuedet på mig om jag kasnke skulle göra samma sak. Beställa en resa till lite varmare klimat på en vecka eller två. Sedan började jag tänka och fundera på vem som jag skaulle kunna åka med och eftersom det kanske inte skulle se så bra ut, utåt sett att jag och Ellie gjorde en resa tillsammans så visste inte jag vem som jag skulle kunna åka med. Hursomhelts, när jag satt i bilen så plötsligt så slog dig mig som den klaraste blixten att jag självklart skulle åka på en vandringsresa med min kära mor, både hon och jag gillar inte det dära med att åka på semester bara för att ligga på sand i en vecka utan vi vill uppleva och utforska saker. Jag ringde upp henne och hon var både taggad och med på noterna så nu ska alltså hon och jag på semeser, troligtvis blir det i spanien. Jag satt och sökte lite och fan en ganska intressant resa till en ön utanför spanien där vi skulle kunna åka.


Så se upp alla sparvar och blåmesar för vi syns nog snarare än vad ni tror!!

måndag 13 oktober 2008

Alla har vi sånna dagar!

Helgen blev både på gott och ont, men mest på gott. Började frdeagen med att efterträning överraska min kvinna med oannonserat knacka på hennes dörr med ett leende och ett par rosor i handen. Jag fick bara nån impulsiv känsla att hon skulle uppvaktas på hen helt vanlig fredag. Kvällen spenderades senare med idol och mys. Rätt skönt måste jag säga.
Lördagen sen blev väldigt aktiv måste jag säga. Träning på morgonen med laget (mindre roligt). Ellie hade följt med mig in till örebro för att hon skulle lämna in sin mobil på lagning så efter träningen så åkte vi ner på stan en vända för att hämta upp mobilen (trodde vi) men den är beslagtagen påtre veckor för uppdatering. En gladare överraskning vara att i parkeringshuset så sprang jag på Herr och Fru Lundqvist. Dom var i Örebro för att shoppa bikini åt Fru Lundqvist för den uppkommande Thailand resan. Vi slog våra huvuden ihop och bestämde oss för att ta en liten fika.
Sedan bar det av tillidrottshuset igen för att se min Fars lag spela mot Marbo basket. visserligen en förlust för laget men det var jätte skoj att träffa både Ökvist familjen med barn och allt samt min underbara mamma som satt och hejade på sin karl. På kvällen sedan vankades de Fotbolls match i den pansionerade EM-källaren i Lundqvist hemmet. Det bjöds på varma mackor med kantareller, samt fruktsallad och lite godis. En riktigt trevlig kväll synd bara att Elmander inte kunde få pli på fötter, huvud och allt annat.
Söndag och toppmatch mellan Nässjö (min forna hemstad) och Örebro. Personligen gickt det ungefär så kast som det kunde gå "men alla har vi sånna dagar" ingeting stämmde som det skulle men det blev vinst tillslut. tacka mina lagkamrater som tar vid när man själv tar slut. Söndags kvällen vart en bio kväll med Elina och hennes kille, "Step Brother" stod det på våra bio biljetter och visst hade den lite ljusglymtar men inget som jag kommer se repris av. Kvällen avslutades med mig och Ellie sittandes i soffan pratade och bara njöt av varandras sällskap så som det ska vara.

See ya!

onsdag 8 oktober 2008

Vad skulle vi göra utan mobiltelefonen?

Lugn dag idag med, kännde mig inte taggad till a jobba alls men jag tog mig upp iaf och öppnade på fritids. Sedan efter att några barn hade droppat in genom dörrarna så blev jag helt nere och ringde min kollega. Hon förstod läget och sa att hon var påväg för att avlösa mig. Sagt och gjort så kom hon vid 7 snåret och jag kunde vända hem igen till sägen som väntade.
Vaknade igen när båda visarna stod på 12:an och satte genast igång med storstäddnignen. Dammsugning, diskning och rakning stod på schemat villket tog ca 1 timme.

Nu sitter jag bara här och tänker på hur bra det är att mobiltelefonen finns. (Lugn jag ska förklara)

Det är ju så att eftersom jag jobbar så mycket och Ellie har så mycket skola så ses vi typ aldrig under veckorna. Det blir oftast på helger och då är de värt att komma ihåg att jag alltid har minst en match på helgen. Visst kan man klämma in lite myskvällar här och där men inte alls så mycket som kan klassas som normalt. Men tacka Gud för telefonen för att vi brukar prata väldigt mycket i mobilen varje kväll och jag tycker det är så coolt att vi har kunnat lära känna varandra så bra över trådarna. Vi satt och pratade igår och jag vet inte hur många gånger som vi sa de saker som den andra precis tänkte på. Vanligtvis så kan jag tänka mig att människor lär känna varandra genom att spendera mycket tid med varandra. Därför känner jag en sån stolthet över att vi har en så pass bra kommunikation att vi kan känna närhet på en mobiltelefon.

Vill åter igen bara påpeka att Elllie är en helt underbar kvinna och jag är så glad att jag har henne!

Love for GOD is Thanking him not only during the good times but also during the bad ones.
Peace, A.C

tisdag 7 oktober 2008

Lugnt

Idag var det en lugnt dag på jobbet, jobbade sent och fick stänga fritids för typ tusonde dagen irad men det var helt okay. Jag tycker att veckorna går så snabbt nu att jag vet inte ens vad man ska få en chans att bara njuta av dagen. Vi hade en vikarie på fritids idag p.g.a sjukdom på en ordinare. Har tyvärr glömt vad hon hete men hon var riktigt trevlig, hon kom från syrien, har märkt att många som bor utåt Mellringe, Vivalla och Varberga kommer där ifrån. Dom verkar vara ett riktigt trevlig folk, skulle nog vilja åka dit någon gång.
Träningen var lugn den med och jag gick till gymet efter träningen och sprang några extra kilometer så att jag kan vara i tipp topp form till helgens match. Sitter nu bara hemma i lägenheten och lyssnar på lite skönt gospel musik och ska snart snarka mig iväg till morgondagen.

Take one step twoards God and he will take 10 twoards you!
Stay blessed, A.C

lördag 4 oktober 2008

Kolsvart ute!

Klockan är ca 12 på natten och det är helt kolsvart ute på denna ljuva oktober kväll. Sitter hemma i Falun efter en lång resodag med Ellie. Det har varit ytteligare en bra helg måste jag säga, sömnen har väl fått lida lite grann men vad gör det när man har roligt tillsammans med familj och vänner.
Torsdagen var väldigt trevlig måste jag säga. Efter en lättare dag på jobbet så begav jag mig ut till Lindesberg för att hälsa på min mor som hade varit på jobbintervju (Hon fick jobbet förresten). Detta var på grund av att jag, Michelle och mor min hade bestämt träff med Fru Lundqvist samt Ellie. Det hela utvecklades till en trevlig kväll hemma hos Ellie med konversationer om Julen bland annat samtidigt som vi njöt av Ellies goda bullar och dumlekakor. Alla vi som känner Michelle vet ju att när hon är i bland oss så är ju skrattet aldrigt långt ifrån och jag måste säga att jag hade både ont i magen och kinderna efter kvällens slut. Jag älskar min syster hon är så go.....Big up`s sis!!!
Fredagen var lika trevlig den med måste jag faktiskt säga. Jobbade till halv 6 och kom därför sent till träning som började samma tid. Han i alla fall vara med på det mesta men våran tränare var inte där så det blev inte en så seriös träning. Sedan åkte jag åter igen ut till Ellie för en myskväll och åt en god brocolli paj som hon lagat för första gången (starkt imponerad vart jag). Sedan satt vi mest och pratade lite med varandra och bara njöt av varandras sällskap. Vi lyssnade till musik och kramades lite innan vi satte på "Remember The Titans" och smällde i oss både chips och kakor (var väl mest jag som smällde i mig hehe!). Kvällen avrundades väl sådär någon gång på små timmarna efter filmen då jag gick hem till Herr och Frun Lundqvist bostad för att villa upp mig inför Lördagen.
kommer vi till idag, Lördagen som började klockan 10 när jag och Ellie åkte in till örebro för att jag skulle möta upp resten av grabbarna för match i Norrköping. Fast inte för ens jag hade sprungit över till Ökvist palatset för att få lite kärlek samt insperation från Jakob och Nellie. Resan till Norrköping tig väl 1 timme och lite till men det känndes skönt att ha Ellie brevid mig som support och det gjorde resan mycket mer behagligare (om det nu är ett ord). Matchen gick bra och vi vann väl med 14 pinnar eller så, vi spelade lika trögt som vanlig i första men sen rann det iväg i andra halvlek. Blev 22p, 9 returer och 6 steals för min del, godkänt får vi säga. Efter matchen så åkte jag och Ellie till Falun för en trevlig hemma kväll med mina föräldrar och vi diskuterade om både det ena och det andra innan vi avrundade kvällen med att se "The Rock" tillsammans. Och här sitter jag nu med bloggen framför mig vid halv 1 och bara är så tacksam inför Gud att han gett mig så underbara gåvor till människor som jag har i mitt liv (ni vet vilka ni är). Jag älskar Gud mer än nått annat och är bara så ödmjuk inför hans nåd.
Tack käre Jesus för din trofasthet.


A.C signing off, peace.

måndag 29 september 2008

Amazing!!!!



Jaha det blev två bloggar på en dag, nytt rekord måste jag säga. Nej efter en sådan AMAZING kväll som denna så måste jag låta världen veta vad som har hänt.

Jag satt och smekte öronen med lite ljuv musik från mobilen när "Ellie" (Sofia) ringde vid 9 snåret och jag var lika glad som vanligt att höra hennes röst. Vi började prata om hur dagen hade varit och om hur speciell vi båda tyckte att helgen hade varit. Många tankar flöt omkring i mitt huvud och konversationen blev mer och mer allvarlig ju längre in på kvällen vi kom.

Det hela började med att hon satte på en cd skiva med K-CI and JO-JO för att det var en låt som hon tyckte så mycket om. Och jag vet inte om det var på grund av stämmningen som musiken tillförde eller om det var från Jesus som vi båda fick sådana starka känslor. Vi började båda att uttrycka hur vi kände och orden dansade glatt ur munen på oss båda om hur mycket vi bryr oss om varandra. Sjunde himlen är ett uttryckt som jag nästan aldrig använt men nu låg jag där uppe och njöt av vad som kan förklaras som ett kunglit buffé bord av varma känslor från min kvinna. Jag kände en sådan frid över vårt förhållande och så lycklig att jag fått en sådan underbar kompis att vara tillsammans med. Som vanligt så utbyttes allvaret mot lite skämt från både Lejonkungen och diverse andra saker. Men den känslan som jag fick i kväll vågar jag forma mina läppar till att säga att jag aldrig har känt förrut.

Ellie är en sån skön tjej och jag skattar mig lycklig som har fått chansen till att få lära känna henne och hennes familj. Min vardag har blivit så mycket ljusare och lättare att tacklas med p.g.a henne och för det står henne i evig skuld. Jag känner mig hedrad för att hon valde en sådan traljgök som mig till att bli hennes pojkvän.


Yours Truly /Ace

Ännu en dag till ända!


Lite jobbig dag idag måste jag säga!
Hade väldig svårt att vakna i morse och jag tror att jag slog på snozze knappen typ fyra gånger innan jag äntligen kunde kravla mig ur sängen. Väl på jobbet så gick det bra, vi var ute i skogen i dag med 1:a och 2:a klassen så att dom fick lära sig lite om naturen. Väl på hemvägen så började barnen fråga massor av frågor och var väldgit intresserade av en massa saker. Det fick mig att börja fundera lite på hur stor inverkan man har som lärrare eller fritidspedagog. Jag tror mycket av en människas framtid hänger på dom behandlas som barn.

aja, efter jobbet var det dags för möte med mitt lärararbetslag (jobbigt ord att skriva) och vem om inte annars eran författare skulle föra protokoll. :( Måste säga att det var ett av det mes tråkigaste möte som jag har varit med på. Jag fick lov att nypa mig själv i armen för att inte somna. Nu sitter jag hemma i lägenheten och ska snart iväg för att träna, känner att jag har blivit lite mer motiverad för basketen, käns skoj.

Det är mycket tankar som far o flyger i huvudet, det käns som om jag väntar på nått, väntar på framtiden eller väntar på att en stor förändring skall komma. Det käns som om att en pussel bit inte riktigt hitta sin plats i livets pussel men jag anntar att jag får forsätta be och vänta på GUD!

To be continue........


söndag 28 september 2008

Premiären


Idag var det dags, fjärrilarna buzzade i magen, nervositetn var sådär lagom så att man blir taggad och publiken var på plats. Det hade kommit ca 250 personer för att titta på matchen och bland dom satt min kvinna samt hennes familj (minus :( storasyster). Klockan 4 gick första matchen för året mellan Sirbija (Malmö), och Örebro av stappeln. Vi börjad lite segt och av det som jag kunde se från bänken så verkade det som om det skulle bli tufft. Men i andra halvlek så taggade vi till ordentligt och vi kunde dra ifrån lite gran. Sedan så i 4 quarten så gjorde vi ett riktigt ryck och lyckades tillslut tryckat ut en 22 poängs seger.
16 poäng, 2 assist, och 5 steals på 23 minuter blev det för min egen del. Tyckte väl att jag kunde ha satt lite fler skott och tagit lite fler steals men en seger blev de ju i alla fall och det är ju det som är viktigast.

Efter matchen så åkte jag och Lundqvist familjen, minus ellinor :( till Sibylla och käkade lite seger mat. Konversationerna flödade på och vi hade en riktigt trevlig stund innan det var dags för Freddy att ta tåget hem. Jag skjusade honom till stationen och han slog sin hand i min innan han försvann in på stationen för att sätta sig på tåget till Götet. Trevlig prick och förhoppningsvis så syns vi snart i gen brosan!!

A.C signing off!

lördag 27 september 2008

Stor Helg!!

Jaha då var det äntligen helg och man har en chans att koppla av lite.....................eller så trodde man. Var uppe klockan 7 i morse för att fixa med tvätten. Har aldrig riktigt förståt hur mycket tvätt man har förns man bor själv anntar jag hehe!! Farsan är här och vi hade en trevlig far och son kväll med lite gubbsnack och TV tittande.

I kväll så bär det av till lilla staden Lindesberg för att hälsa på kvinnan och äta lite god mat. Det blir väl lite mys också och en härlig pratstund precis som alltid. Det är väldigt roligt måste jag säga att jag har hittat en så härlig kompis som desssutom är min flickvän.......men nog om det. :)

Imorgon så blir det kyran på morgonen med lite härlig lovsång och predikan. Sen ska jag träffa brosan och snacka lite skit och skratta lite. Vi ska disskutera våran nya förening som vi tänkt starta för dom som är lite speciella (insider skämt).

Sedan är det äntligen dags, seripremiär för Basketen och jag måste säga att det känns ganska bra med tanke på allt. Är väl lite fundersam när det ska släppa för mig på riktigt och spela på de sättet som jag vet att jag kan. Känner att jag har så mycket att ge men det är ju i huvudet som allt sitter, men med lite support från familj o vänner så ska de mesta nog gå vägen.

Peace in the Middle East!!!!

torsdag 25 september 2008

På somarn då gör vi så somrigt!!!!


Jaha en ny dag med ny äventyr är till enda. Utövade mina impuls muskler igår och stack ut till linde efter träningen där jag hälsade på kvinnan ett tag. Fru Lundqvist fick jag även träffa då hon knackade på rutan och kom över med både köttfärs och äppelmos. Hon är alltid lika trevlig att träffa och innan hon vandrade vidare så trök hon ner äppelmos bur i min hand och log vänligt mot mig.


Var på friluvsdag i dag med barnen, riktigt roligt måste jag säga och Evelina med mig själv hade hand om ärpåsekastar (konstigt ord) stationen. Var riktigt kul och se dom äldre barnen ta lite ansvar för dom minder och tröstade några av pluttarna som råkade slå sig lite grann ute i skogen. Som sagt så fick jag inte så mycket sömn igår så vid 17.00 snåret var jag hyfsat trött och redo att stänga och åka hem. sitter nu i hemmet och bloggar lite samt roar mig åt min T.V i min lägenhet.


Måste säga att jag är rätt nöjd med mitt liv och det finns igentligen ingenting som jag kan klaga på. Det är första gången på länge som jag kan säga så och måste säga att jag tror att GUD har nog ett finger med i spelet.
p.s Måste säga att det härliga vädret har känts riktigt skönt och solen har verkligen värmt min kropp nu på eftermiddagen. Vi gör så att blommorna, blommar, vi gör hela ko hagen grön.............................. o.s.v


a well time to fly, peace!

onsdag 24 september 2008

Historia

För dom som inte vet så har jag nygligen landat från landet bortom Atlanten. USA, närmare bestämt Chicago har varit den plats som jag har kallat mitt hem de fyra senaste åren. Där var det plugg och basket som var grundpelarna för min vistelse. Det var så mycket som hände och som påverkade mitt liv så jag vet inte riktigt vad jag ska börja och vad jag ska sluta men några saker som jag kan berätta är de följande.

Jesus kristus är så levande i USA, jag har aldrig känt en sån närhet till honom som när jag först kom över för fyra år sedan. Gospel sångarnas ljuva röster strömmar genom kroppen och man känner riktigt att själens bägare blir påfylld varje gång som man kliver in genom dörrarna till kyrkan. Min pastor (Ron Taylor) var en väldigt jordnära människa som hade väldigt bra kontakt med folket som kom till kyrkan och dess medlemar. Jag kan komma ihåg oändligt många gånger som han tittade förbi hos min Farbror (där jag för övrigt var bosat) bara för att se hur det var med oss och att alla måde bra. Han hade även en dotter som ofta kom över och lekte med mina två minsta kunsiner. Hans predikan var utan dess like och man kände verkligen kraften som kom från den helige ande genom honom. Han var en pastor som inte var rädd att predika sanningen oberoende vilket ämne det än handlade om sex, pengar, makt och giftemål predikades like mycket som frihet, frälsning, förlåtelse och korset. Det var en underbar känsla att få delta i en kyrka där man kunde få svar på frågor som annars ibland inte anses vara en del av kristendomen. Det var välkommnande att fråga om alkohol eller droger, våran pastor trodde starkt på att vad man än hade får frågor eller funderingar så kunde man hitta svaren i BIBELN.

Skola var en annan del som tog upp mycket tid i staden som kallas vindarnas stad (p.g.a av alla vindar som sveper in över stan från den stor sjö som ligger vid kanten av staden). Det var spännande och roligt att helt plötsligt ha lektioner på amerikanska och även skriva all uppsatser och prov på ett annat språk än svenska. However, det var inte proven och uppsatserna som blev den största uttmaningen för mig utan den social delen och och kunna trycka mig in bland alla andra studenter. För första gången påflera år så kände jag mig som om jag vandrade i mörkret mitt på ljusa dagen. Jag kunde inget om klädstillen, slanget, och attityden som alla andra verkade ha haft sedan dom varit födda. Men som ordspråket säger, men lever och lär (You live and Learn) och visst så lyckades väl även jag bli en kameleont och smälta in i omgivningen på både gott och ont. Men efter allt sagt och gjort så mste jag säga att mina upplevelser och lärdomar som jag tagit del av i USA har hjälp mig till att bli den människa som ni ser framför er idag. Gud hade nog en baktanke med att skicka ditt mig trots allt!!!!