torsdag 23 oktober 2008

I Jesu Kristi namn Amen!

Vatten tät mascara, snorkla, raka benen, köpa en keps, sola, och bada var några av de ord som kom upp i kväll. Lundqvistarna jr. har precis lämnat mig för avfärd till Thailand, Det har varit avskedsmiddag med potatisbollar och köttpinnar sedan klockan 7 ikväll när först Sofia klev in i lägenheten med Ellen på hälarna. Vi satt och chillade ett tag och jag fick en chans att prata lite mer "one-on-one" med Ellen vilket jag uppskattar och tyckte var trevligt. Under vår korta men intensiva disskution kunde jag känna att hon har en sådan frid med herren vilket är jätte härligt. Klockan slog 20.38 och vi alla tre begavs oss för att hämta upp den fjärde mussketören som skulle anlända på tågstationen. BROSCHAAAAN!!!!!!!!!!!! skrek vi alla och fick många konstiga blickar av folk som passerade oss till både höger och vänster. Gruppkram och sedan in i bilen där vi pumpade Kirk Franklin på högsta volym hem till lägenheten. Ugnen stod på högsta värmen och potatisbollarna låg redo på plåten, jag måste säga att maten var inte så misslyckad som jag trodde att den skulle bli. Plötsligt ringer det på dörren och in kliver farsan med ett leende lika brett som rummet. Vi alla satt och språkade lite om allt möjligt från jobbintervju till Pochahontas (stavning) sången när hon paddlar sin kanot i filmen. Kvällen avrundades sedan med fyra personer som delade både skratta och glädje tillsammans, jag fick den där känslan att detta var precis det som jag behövde. Vi gav varandra en sista gruppkram och en kort bön om en säker resa fick avsluta kvällen innan jag såg den blåa volvo bilen åka ner för gatan och försvinna runt hörnet.




Freddy, Elinor, och Sofia är så härliga personer, jag är verkligen tacksam för att jag har fått lära känna er. Ni har en positiv inverkan på mitt liv och för det så är jag evigt tacksam.



Ellie you are my guiding star, you lift me upp when I am down and you make me smile when I´m sad. You are so precious and so special to me that words can´t explain how happy you make me and how important you are to me. During the short time that I have known you, you have shown me something beautiful, something rare, and something that alot of peope dont get know in a lifetime. That is love and for that i can´t thank you enough.

Ha en säker resa hela Lundqvist familjen och ta massa kort så att man kan få se sen när ni kommer hem. Njut av varandra och ta vara på er.

Love/A.C

1 kommentar:

Michelle sa...

Låter som ni hade en trevlig kväll!! Vi åker nog till badhuset (Linde) när de öppnar! Typ vid 9 tiden!! TIDIGT!!!