tisdag 21 oktober 2008

vad det värt de?

Har suttit vid datorn nu i ca en halvtimme och läst lite bloggar. Var roligt att se vad folk har varit med om under deras tid på bloggen. Jag råkade snubbla in på Michelles blogg och där fick man ju nästan damma bort spindelnät och dammråttor, 5 månder sen Michelle nu får du skärpa dig hehe!! Men jag började bläddra igenom alla hennes bloggar och tittade på alla hennes bilder. Jag är så glad att hon är min syster och jag älskar min brorson och min brordotter. Jag blev lite känslosam när jag läste om alla hennes bravader och jag började fråga mig själv om det var värt de? Var de värt att missa fyra år av minnen med familjen för att åka till USA och leva ett liv som kanske inte kan kalla produktivt precis? Det känns som att jag har missat något viktigt, jag fick nästan lite panik som man får ibland när man för annteckningar på ett föredrag och inte kan komma ihåg vad föreläsaren sa sist. Så missar man nästa mening för att man koncentrerade sig på att komma ihåg den första som man missat. Jag kan inte låta bli att känna mig självisk mot min mamma som har bokstavligen lidit för att jag varit på andra sidan jorden. Min pappa som alltid stöttat mig och varit på min sida vet jag att även han har saknat mig fast än han kanske inte uttalat sig på det sättet. Min kära syster som velat haft en bra relation med mig efter många år av skrik och bråk.

Valde jag rätt som åkte? VAR DET VÄRT DE?

2 kommentarer:

Ellen sa...

Tack för din kommentar i min blogg =) Jag förstår hur du tänker här i din blogg. Och jag tror att allt får en mening. Att Gud kan använda allt till något gott även om vi inte ser det så. Du har lärt dig mycket där borta och skaffat erfarenheter som är bra att ha och inte var "onödiga" Det som har varit har varit, du kan inte göra det ogjort, så bättre att lära av det och börja göra nått åt framtiden som du faktist kan göra nått åt. kram på dej bror!

Michelle sa...

Älskade bror! Är så glad att du är här nu! Lev i nuet och gräm dig inte för det som varit! Det viktigaste är ju att vi är där Gud ämnat oss att vara just nu! Han kan vända allt det som varit jobbigt till något gott! Älskar dig brorsan! Ps, jag har skrivit i min blogg!! Ha ha!!