Medges ej

Idag så har jag då vuxit många grader in i vuxen världen må ni tro. Började dagen helt ovetande som vanligt med en cykeltur till jobbet och det var riktigt trevlig att få lite frisk luft och en motionsrunda innan jobbet. Vi planerade ett återbesök på NA för dom barnen som inte fick följa med förra gången och denna gången så ska även jag få följa med är rätt taggad måste jag säga. Barn har så intressanta tankar om vad tidningar är och vad dom är till för och hur dom kan se ut. Första gruppen som jobbade med tidningar utgav ett riktigt enastående resultat, man kan knappt tro att barnen som har jobbat med dessa tidningar endast är 5-6 år.
Vid 12 så fick jag min rast och jag promenerade upp till Ica affären vid jobbet för att dagens lunch var tyvärr fisk på jobbet så jag tänkte handla något så att jag skulle klara av dagen. tänkte vara lite ekonomisk för att jag visste att jag bara hande ca 400-600kr kvar på kontot att klara mig med för de nästkommande två veckorna, eller så trodde jag iaf. Jag kom fram till kassan och jag tänkt "wheeeho" ingen kö lägge att man är först fram. Jag la min varor på bandet, drog mitt kort, stämplade in min kod och trök på OK. "Medges ej" stod det på displayen, jag har haft lite problem med mitt kort i de förflutna så jag tänkte att det bara var smuts på kortremsan så jag försökte igen. "Medges ej" kom upp för andra gången och jag ringde mitt bankkonto för att se hur mycket pengar jag verkligen hade kvar på kontot. " Du...Har...Minus...241kr....och..47öre...på...ditt...konto" fick jag höra och jag blev helt paff. Min första tanke gick genast till att jag skulle ringa morsan och be om pengar men så stannade jag upp och blev fångad av stunden kan man säga. Jag kände att detta var ett viktigt ögonblick och att jag nu anntingen kunde embrace (engelsk ord) situationen och ta ytterligare några steg in i vuxen världen eller komma springandes med svansen mellan benen till mamma och fråga om pengar. Mycket riktigt fick jag informera damen i kassan att jag tyvärr inte hade några pengar kvar på kortet och att jag fick lägga tillbaka varorna. Alla går vi igenom sådana perioder i våra liv då vi inte har råd att göra det vi kanske vill, Jag kommer ihåg en tid då mina föräldrar hade det väldigt knapert men inte var det någon fråga om att fråga deras föräldrar om pengar. Jag ser på detta som en prövning från Gud för att om jag inte hade gett tionde denna månad så hade jag haft mer än tillräckligt med pengar för att klara mig till lönedagen. Men med tanke på de dramat som min fästmö och broder medverkade i under helgen och på det ämne som Tobias våran ungdomspastor predikade om så känns det så skönt att inte vara en slav under pengar eller känna någon oro över att Gud inte ska ta hand om mig även på det ekonomiska planet.

Långt inlägg idag men kändes skönt att få det sagt!
Peace!