Hela världen kommer att gå under

Snart är andra veckan på jobbet över och jag måste säga att jag trivs väldigt bra. Vem kunde ana att jag skulle komma så bra överens men så många och gamla tanter som jag jobbar med. Men dom är riktigt trevliga fast inte på ett nedlåtande sätt så att det verkar som dom tror att dom vet mer än mig. Fast i verkligheten så har dom ju otroligt mycket mer erfarenhet och kunskap än vad jag har så de är så skönt att dom ändå frågar mig om tips och hjälp ibland.
Barnen är också helt underbara, det är en sådan stor skillnad från mitt gamla jobb där man nästan tappade rösten och fick svullnader på stämmbanden för att man skrek så mycket. Jag har inte behövt ryta till en enda gång än så länge men inte att förglömmas att detta endast är andra veckan också. Fick en lite "Jag är med i an film och kan höra den sorgsna musiken känslan" idag när ett barn skulle gå hem. På våran avdelning finns det jätte stora fönster så barnen kan titta ut och vinka adjö till sina föräldrar när det blir avlämnade för dagen. Det finns en jätte härlig grabb som jag alltid spelar fotboll med på rasterna som jag har fattat extra tycke för och idag gick han hem relativt sent. Vid 16.30 snåret så kom hans mamma och han kläde på sig som vanligt och sa hej då. Sedan så cirka 2min senare så ser jag honom i fönstret hur han tittar in och har stora tårar i ögonen för att han inte fick stanna kvar och leka med oss andra. Jag vinkade till honom och han gav mig en såndära uppgiven och "hela världen har gått under vinkning" sedan så ser jag hur and gråtter hela gatan ner och an vänder sig om en sista gång och vinkar med tårarna i ögonen innan dom försvinner runt hörnet.

Imorgon och på fredag blir det korta dagar 14.30 respektive 14.00 på fredag, känns bra ska väl tvätta lite imorgon och kanske in till Linde på fredag.
Peace!