Tankar, Känslor och en Linde Pojke

Nemen vad konstigt, I morse vaknade jag upp i Linde och kunde säga för första gången att jag var hemma. Nu är flytten avklarad och familjen har vässat pennorna och satt sig ner föra skriva ett nytt kapitel i våra liv. Jag anntar att vi får börja kapitlet allesammans med, Det var en härlig morgon i Lindesberg............... Men jag klagar inte utan snarare är nyfiken vad denna stad kan erbjuda för mina föräldrar och hur dom kommer att trivas.
Själva flytten gick bra det var kallt, svettigt och blåsigt men vi hade Beth till hjälp som hängde med ända till Falun och bar kartonger i stora lass "vilken stjärna du är". På vägen från Falun sen så var det ordentligt med storm och vi passerade en olycka på vägen där en lastbil tydligen hade krossat en personbil jag hoppas bara att alla överlevde Väl framme i Linde sen så hade Jonas, Sebbe och Daniel redan flyttat in alla saker så de var ju ganska skönt att inte behöva lyfta ett finger måste jag medge hehe!!!
Min Far, ja vad ska man säga om honom att han är speciell det är ju klart som solen men han är så härlig och så viktig. Har haft ett bra samtal med honom nu på morgonen, eller det var mera så att han delade ut sin vishet och jag satt bara och lyssnade men det som han sa var både inspiration och vägledning. Jag fick nog många svar på de tankar som jag har haft den senaste tiden och hans ord får mig ibland att samla dom känslor som jag har och på något sätt och styra dom på rätt väg. (svårt att förstå vad jag menar, jo tack ja vet). Min pappa är så underbar och det finns nog väldigt mycket inuti hans gråa huvud som jag kan ta stor lärdom av för framtiden. Love you Dad!

Tänkte avsluta med en rolig tanke hehe!! "Alexander Campbell är en Linde pojke" ja det är ju inte var dag som sådant händer.

Peace